Motvation
Idag när jag skulle till gymmet så ville jag inte dit. Men jag hade bestämt att jag skulle köra ett pass med fokus på ben/mage. Det är alltid jobbigast, helt klart. Jag kan inte heller säga att det var det bästa passet jag gjort i mitt liv, inte det sämsta heller. Helt okej. Ibland är det okej att ett pass på gymmet är helt okej. Bara det inte skrer för ofta.
Idag kollade jag på min idol utanför golfen, Petter Northug. Jag tycker han är så sjukt cool. Inte för att han är kaxig och säger spydiga kommentarer. Utan för hans vilja att vinna. När jag såg honom på OS under fem-milen så blev jag så sjukt imponerad av honom. Han har kört i stort sett alla lopp, dussutom vunnit några. Sista loppet är över fem mil. Ganska jobbigt om man säger så. Efter tre mil så ser han ut att inte orka hänga med längre. Vid sidan av spåret lägger han en spya och biter sig fast i ryggen på killen som åker framför honom. TVÅ mil kvar. Att då kämpa dig kvar i tätklungan för att senare passera mållinjen först är en prestation som knappt går att beskriva med ord. Jag har själv spytt en gång för jag var så trött. Det fanns inte mycket kvar i mig då vill jag lova. Men att då kunna fortsätta köra och vinna över resten av världseliten är så sinnessjukt coolt. Där finns det drivkraft. Den drivkraften är något som driver mig i jobbiga situationer. Att bara tänka på hur mycket han har slitit för att bli bäst i välden. För det är ju det jag vill bli. Inte på skidor men på golf och jag är övertygad om att jag kommer behöva slita precis lika hårt som Petter gjorde, om inte mer.
För vissa är detta kanske inte något stort alls, eller inte ens motiverar dig till att ens lyfta ett finger. Men det viktigaste är att det ger mig energi och motivation. Det gör det vill jag lova.
Att ha idoler och förebilder är viktigt. Det är inte alltid lätt att gå till gymmet eller att ta sig till golfbanan. Men när man tagit sig dit och tagit sig igenom sitt pass med bra fokus så är det en helt underbar känlsa. Alla som idrottar på något sätt eller kanske pluggat till något har nog upplevt den känslan. Bara den känslan kan vara värt slitet som det faktiskt är ibland. Då drömmer jag mig bort lite och tänker på känslan av att ha nått sitt högsta mål eller sin vison.
Det kommer deffenetivt vara värt allt slit.
Imorgon börjar en ny veckan och då ska jag träna mer.
/ Axel
Idag kollade jag på min idol utanför golfen, Petter Northug. Jag tycker han är så sjukt cool. Inte för att han är kaxig och säger spydiga kommentarer. Utan för hans vilja att vinna. När jag såg honom på OS under fem-milen så blev jag så sjukt imponerad av honom. Han har kört i stort sett alla lopp, dussutom vunnit några. Sista loppet är över fem mil. Ganska jobbigt om man säger så. Efter tre mil så ser han ut att inte orka hänga med längre. Vid sidan av spåret lägger han en spya och biter sig fast i ryggen på killen som åker framför honom. TVÅ mil kvar. Att då kämpa dig kvar i tätklungan för att senare passera mållinjen först är en prestation som knappt går att beskriva med ord. Jag har själv spytt en gång för jag var så trött. Det fanns inte mycket kvar i mig då vill jag lova. Men att då kunna fortsätta köra och vinna över resten av världseliten är så sinnessjukt coolt. Där finns det drivkraft. Den drivkraften är något som driver mig i jobbiga situationer. Att bara tänka på hur mycket han har slitit för att bli bäst i välden. För det är ju det jag vill bli. Inte på skidor men på golf och jag är övertygad om att jag kommer behöva slita precis lika hårt som Petter gjorde, om inte mer.
För vissa är detta kanske inte något stort alls, eller inte ens motiverar dig till att ens lyfta ett finger. Men det viktigaste är att det ger mig energi och motivation. Det gör det vill jag lova.
Att ha idoler och förebilder är viktigt. Det är inte alltid lätt att gå till gymmet eller att ta sig till golfbanan. Men när man tagit sig dit och tagit sig igenom sitt pass med bra fokus så är det en helt underbar känlsa. Alla som idrottar på något sätt eller kanske pluggat till något har nog upplevt den känslan. Bara den känslan kan vara värt slitet som det faktiskt är ibland. Då drömmer jag mig bort lite och tänker på känslan av att ha nått sitt högsta mål eller sin vison.
Det kommer deffenetivt vara värt allt slit.
Imorgon börjar en ny veckan och då ska jag träna mer.
/ Axel
Kommentarer
Trackback
